1. Man får lättare huvudvärk av mörk än ljus alkohol! SANT! Mörk alkohol (rött vin, whisky, cognac och andra mörka alkoholdrycker) innehåller flera hundra olika ämnen och vid framställningen bildas biprodukter som kan ge allergiska reaktioner. Dessa biprodukter finns i mindre grad i till exempel vitt vin eller sprit. Därför ger mörk alkohol oftare mer baksmälla än ljus alkohol.

Det innebär mindre risk att fastna i ett alkoholberoende genom att sprida ut drickandet jämt över veckan. Det är när man blir berusad som man skjuter lite ytterligare på toleransnivån vilket till slut kan innebära ett alkoholberoende. Kraftig berusning sliter också hårdare på kroppens olika organ, slemhinnor mm.  Däremot är det ingen bra idé att kombinera vanan att dricka lite varje dag med att även dricka sig full på helgen – ett mönster som blivit allt vanligare i takt med att den kontinentala dryckeskulturen blandad med de nordiska vanorna.

Trots att berusade personer ofta blir påtvingade stora doser kaffe under motiveringen att det verkar tillnyktrande är kaffets enda välgörande egenskap i detta sammanhang den att det tar en viss tid att dricka det. Och så blir man förstås lite piggare av koffeinet. Men ett problem är att koffein, i likhet med alkohol, är vätskedrivande. Om något lider man ofta av vätskebrist när man har druckit mycket. Därför ska man alltid se till att dricka mycket vatten också.

I flera studier har man konstaterat att en liten, regelbunden konsumtion av alkohol minskar risken för slaganfall och hjärt/kärlsjukdomar. Av detta är det lätt att dra slutsatsen "drick några öl om dagen, och lev frisk längre". Dock visar samma studier att en för hög konsumtion markant ökar risken för samma sjukdomar. Problemet är att avgöra var gränsen går. Ett par glas vin om dagen tros vara ok, men mer än tre är det definitivt inte. Mängden varierar naturligtvis mellan olika personer och kön. För kvinnor anses 1-2 glas dagligen skydda. För män gäller 1-3 glas. Det finns dock studier där man inte kunnat påvisa någon skyddande effekt. En studie har visat att den skyddande effekten hos män endast ses hos män äldre än 50 år. Det går heller inte att ”spara” sin ranson till ett tillfälle i veckan med motiveringen att totalkonsumtionen ändå är densamma. Vissa alkoholhaltiga drycker (ex vissa ölsorter och whisky) innehåller också cancerframkallande ämnen som kan öka risken för främst bröst- och magcancer. Totaleffekten är med andra ord otydlig, men om man ska välja något är sannolikt vin det bästa alternativet eftersom det innehåller rikliga mängder med antioxidanter som bevisats motverka samma sjukdomar.

Alkohol innehåller mängder av kalorier. Ett glas vin, eller en stor stark eller en drink innehåller 150-250 kcal, ungefär lika mycket som ett litet wienerbröd! Modern forskning visar dock att kalorierna från alkohol har mindre förmåga att göra dig fet än kalorier från exempelvis fett eller kolhydrater. Man är inte helt säker på vad det beror på men en teori är att alkoholen ökar kroppstemperaturen och att en del av alkoholens kalorier försvinner som värme. I motsats till vad de flesta tror innehåller vin och ren sprit få kolhydrater (till skillnad från öl, söta likörer och förstås läsken och juicerna som man ofta blandar spriten med). Förbränningen av alkohol i levern prioriteras framför andra ämnen. Detta gör att förbränningen av bland annat fett skjuts upp.  Om man vill gå ner i vikt bör man alltså inte dricka alkohol, oavsett om man räknar kalorier eller kolhydrater i sin kost.

När du dricker alkohol minskar din testosteronproduktion och mer testosteron omvandlas till östrogen i levern. Det sker framför allt om man har ett kontinuerligt drickande under en längre tid, men även efter en tillfällig fylla. Eftersom testosteronet är ett muskelbyggande hormon leder detta till sämre muskeltillväxt och återhämtning. Särskilt skadligt är det om du blir så onykter att du somnar och vaknar upp i exakt samma ställning åtta timmar senare. Normalt sett flyttar man på sig även under sömnen, men alkoholen kan motverka detta – något som man har uppmärksammat hos många alkoholister.

Det går inte att öka förbränningstakten. Kroppen klarar i medeltal att förbränna 2 cl alkohol per timme. Hastigheten styrs av tillgången av en hjälpfaktor, NAD, som finns i levern och är delaktig i nedbrytningen. För riktiga storkonsumenter kan förbränningen av alkohol öka till uppemot 4 cl per timme tack vare att man aktiverar ett annat nedbrytningssystem. Men hur som helst har det inte med bastun eller joggningen att göra.

Vissa alkoholhaltiga drycker går fortare ut i blodet än andra. Champagne är ett exempel på grund av kolsyran i drycken som gör att den absorberas snabbare i tolvfingertarmen och tunntarmen. Drickande har ju också stora psykologiska effekter. Många tester visar att det är våra förväntningar på alkoholen som gör att vi beter oss berusat. Champagne är ofta förknippat med fest och lyx och stärker sannolikt glädjeeffekten ytterligare vilket får oss att känna oss lite spralligare. I kemisk betydelse spelar det dock ingen roll vilken alkohol vi dricker. De kemiska effekterna av en whisky sour, ett glas champagne eller öl med samma alkoholstyrka är desamma.

När alkoholen förbränns krävs stora mängder av B-vitamin. Detta hittar vi normalt i kolhydratrika produkter som bröd, mjöl, pasta, kakor, frukt mm, något som möjligen kan bidra till ett ökat sug.  Men det är nog främst det faktum att vi känner oss trötta, orkeslösa och lite nere efter en natts festande som gör att vi vill kompensera med traditionellt onyttig mat. Denna innehåller ofta mycket socker och snabba kolhydrater som höjer blodsockret och för tillfället gör oss lite piggare, och mycket fett som gör oss mätta och ger en känsla av välbefinnande, vilket kan behövas för att kompensera dagen-efter misären.

Med åldern minskar andelen vatten i kroppen. Eftersom alkohol främst är vattenlöslig gör det att man blir mer onykter av samma mängd alkohol ju äldre man är (förutsatt att man inte utvecklat en högre toleransnivå, förstås). Åldern påverkar också kroppens återhämtningsförmåga eftersom den fysiska konditionen ofta sjunker. Kombinationen av detta innebär ofta att man känner sig sämre dagen efter, ju äldre man blir.

Alkohol minskar bland annat energibildningen i hjärtat och muskulaturen. Normalt transporteras fettsyror till dessa organs energikraftverk, de så kallade mitokondrierna.  Med alkohol i kroppen bildas i stället så kallade etanol-fettsyra-komplex. När dessa kommer in i mitokondrierna hämmas deras energibildning. Alkohol försämrar också snabbt koordinationsförmågan och reaktionsförmågan. Ett omtalat test gjordes för några år sedan med det alpina landslaget. Åkarna drack så att de hade en gräns på 0,35 promille. Och resultatet var entydigt. Hos 8 av 9 åkare försämrades prestationen markant och 80% av ”fallåken” gjordes av dem som hade druckit. Skillnaden var så tydlig redan vid denna låga nivå att tränarna kunde skilja de som druckit från de övriga genom att bara titta på. Detta testet kan översättas till andra sporter. Lägg därtill att uthålligheten, styrkan och syreupptagningsnivån minskar – något som borde göra det själklart att helt skilja alkoholkonsumtion och sport åt!

För många är detta en sanning. Och det beror främst på att en del är överkänsliga mot vissa ämnen i vinet, främst histamin. Överkänsligheten kan ta sig flera uttryck, bl a i huvudvärk, men också i rodnader och utslag.

Rött vin innehåller något mer så kallade antioxidanter än vitt vin vilket kan leda till slutsatsen att det skulle vara ett bättre alternativ. Dock ska man inte dricka alkohol för att det är särskilt nyttigt – då finns det bättre alternativ!  Den antioxidant som påstås ha den starkaste effekten är resveratrol. Det finns extra mycket av detta ämne i röda viner tillverkade av druvan Cabernet Sauvignon.

Folk med diabetes kan i regel dricka måttliga mängder alkohol men bör göra det med viss försiktighet. Alkohol och blodsocker är klurigt. Först har alkoholen en tendens att höja blodsockret eftersom alkoholen ökar kroppens produktion av adrenalin som i sin tur påverkar binjurarna och höjder blodsockret. Dessutom är det lätt att dricka mycket öl som innehåller ”snabba kolhydrater” och socker som finns i söta viner, likörer eller läskedrycker som blandas med starksprit. Men när alkoholen förbränns blockerar den leverns utsöndring av glukos i blodet vilket oundvikligen leder till att blodsockret sjunker! Om man mäter sitt blodsocker när man lägger sig noterar man därför ofta ett högt värde, men när man vaknar är värdet tvärtom lågt. För diabetiker kan det därför vara svårt att dosera insulinmängden i samband med att man har druckit alkohol, vilket är ett skäl till att dricka alkohol med viss försiktighet. Det låga blodsockret dagen efter att man druckit ett klassiskt skäl till att man känner sig trött och hängig, och inte sällan sugen på ”skräpmat” som på nytt höjer blodsockret.

Alkohol påverkar flödet av vätska i mellanörats många båggångar. De har en direkt effekt på balanssinnet. Om man har suttit ner och druckit mycket och sedan ställer sig upp är det därför lätt att känna sig vimmelkantig vilket bidrar till känslan av onykterhet. Promillegränsen i blodet påverkas emellertid inte av om man sitter eller står upp under tiden man dricker!

Eftersom så många påstår att man blir snyggare efter några drinkar kan det inte vara annat än sant. Alla dessa människor har omöjligen fel även om det har varit något knepigt för författaren att verifiera detta påstående.?